Publicerat i ETC Örebro:
Du är också politiker
"Demokrati är det samhällssystem där makthavarna är tvungna att tuta innan de kör över folket", ”Vad är det för stolpskott som sitter där borta i kommunhuset o lyfter höga löner?” kan man läsa på en Facebooksida, där man den senaste tiden gett uttryck för sorg och vrede mot den rödgröna Hallsbergsmajoriteten. Politikerna har lagt ett besparingsförslag att stänga en skola. Många känner ilska och debatten har hårdnat.
”Politik är tråkigt” är ett påstående som jag har hört många gånger. Jag har ibland kontrat med frågan ”tycker du att ditt liv är tråkigt?” för det är just det som det handlar om - politik är ditt liv och allt som ryms i det, som miljön runtomkring dig eller barnens skolgång. Vårt gemensamma samhälle bygger vi genom politiska beslut av olika slag. Det är därför det är så viktigt att människor deltar i politiken.
”All offentlig makt i Sverige utgår från folket… genom ett representativt och parlamentariskt statsskick" säger Regeringsformen. Det är ett system som vi ska vara rädda om. Det är därför de avhopp från politiska förtroendeuppdrag som blir allt vanligare är så allvarliga. Inte sällan rör det sig om ungdomar och kvinnor. Avhoppen är oroväckande och det blir än mer oroväckande när de lämnade platserna i nämnder, styrelser och fullmäktigen står tomma. Vem ska bestämma hur vår gemensamma framtid ska se ut? Vårt politiska system är vackert men bräckligt. Hela vårt folkstyre bygger på att människor någon eller några perioder i sitt liv tar ett större samhälleligt ansvar och ställer upp som politiker för att representera folket. De allra flesta av oss politiker arbetar utan lön på vår fritid, för att vårt gemensamma samhälle ska bli så bra som möjligt, för att vi har en vision om hur hela samhället borde vara och vad som är bäst för hela folket.
Varje avhopp från ett politiskt uppdrag i förtid är ett samhälleligt misslyckande. Det kan vara brister i vår jämställdhetspolitik som gör att småbarnsmamman inte mäktar med. Det kan vara misslyckandet med att bekämpa främlingsfientlighet som gör att en ledamot lämnar sitt uppdrag efter brev. Det kan vara politikerförakt och personangrepp som gör att förtroendevalda inte orkar med det politiska beslutsfattandet. Detta är ett angrepp på demokratin.
När de flesta lämnar sin arbetsplats för dagen är arbetet slut. Är du politiker kan kvällen innebära att du på din fritid ska försöka lösa gåtan om hur din kommun ska kunna spara 30 miljoner kronor. Det är inte en bedrift som du kommer att bli omtyckt för. Ingen vill stänga en skola. Samma kväll kan det skrivas på det ständigt närvarande nätet att du bär ansvar för eventuella självmord som kan komma ske om barn tvingas byta skola. Det är här någonstans som gränsen passeras. Hur klarar samhället av att värna demokrati, åsiktsfrihet och engagemang i trängda situationer och i moderna forum där hårda ord skrivna i affekt publiceras inom bråkdelen av en sekund?
Vid ett möte i Hjortkvarn inför beslutet att lägga ned den skola som idag hyser 26 elever men en gång byggdes för 240 barn, hade invånarna formulerat konstruktiva ekonomiska utredningar, frågor och alternativa besparingsförslag. Det visar att det finns politiskt intresse. Problemet är att intresset ofta stannar vid en enda fråga. Men samhället är inte en enda fråga. Den kommunala politiken i all dess mångfald ska rulla på dagligen. ”Varför ska vi göra det här, det är ju ert jobb?” ropade en frustrerad medborgare på mötet. Men saken är den att det är allas vårt ansvar att se till hela samhället och försöka hitta en väg framåt – även genom lågkonjunkturer. Vi måste göra det tillsammans och vi måste vara fler som arbetar politiskt. Då blir besluten också bättre. Demokratin är bräcklig, men något fint att värna. All offentlig makt i Sverige utgår från folket – och folket, det är vi tillsammans. Egentligen är vi alla politiker, det gäller bara att vi inser det.
Emma Ode
17 april 2013
08 februari 2013
Ett nytt kapitel i livet
Jag kommer att lämna regionalpolitiken. Det är ledsamt, svårt och har flera orsaker. Men det innebär också att jag börjar att skriva på ett nytt blad i mitt liv. Det finns så mycket att upptäcka och ägna sin tid och sitt engagemang åt - och livet är kortare än vad vi tror.
Tack för alla dessa år! De senaste 11 åren har jag varit ledamot i styrelsen för Miljöpartiet de gröna i Örebro län, först som ledamot, senare som ledamot i arbetsutskottet, därefter som ordförande och de två senaste åren som vice ordförande, tillika språkrör tillsammans med en av Miljöpartiets absolut mest kompetenta politiker - Fredrik Persson från Örebro. Stort tack till dig, Fredrik och till er andra kämpande, glödande gröna i regionavdelningens styrelse: Torbjörn Ställberg, Catrin Steen, Jens Dahlbäck samt vår duktiga regionsekreterare Malin Bjarnefors.
Under de två senaste åren har jag arbetat intensivt tillsammans med Catrin Steen och Helena Bosved för att ro iland ett nytt regionalpolitiskt program för Miljöpartiet i Örebro län att gå till val på 2014. Det har varit oerhört påfrestande och en stor arbetsbelastning, men samtidigt en stor ynnest och har inneburit många långa möten med många skratt. Tack för det!
När jag lämnar de interna regionala uppdragen lämnar jag även de regionala uppdrag som jag har som politiker för Miljöpartiet i Örebro läns landsting och i Regionförbundet Örebro. Tack för en givande och lärorik tid. Jag är säker på att med den stora kompetens som finns hos er alla så kommer Örebroregionen bli grönare och grönare!
Jag finns nu kvar som fritidspolitiker i Hallsbergs kommun och som ordförande för vår lilla men aktiva lokalavdelning här, men den största delen av mitt liv kommer i alla fall under några år framöver att ägnas åt ett nytt kapitel i livet. Det är både spännande och lite läskigt.
Tack för alla dessa år! De senaste 11 åren har jag varit ledamot i styrelsen för Miljöpartiet de gröna i Örebro län, först som ledamot, senare som ledamot i arbetsutskottet, därefter som ordförande och de två senaste åren som vice ordförande, tillika språkrör tillsammans med en av Miljöpartiets absolut mest kompetenta politiker - Fredrik Persson från Örebro. Stort tack till dig, Fredrik och till er andra kämpande, glödande gröna i regionavdelningens styrelse: Torbjörn Ställberg, Catrin Steen, Jens Dahlbäck samt vår duktiga regionsekreterare Malin Bjarnefors.
Under de två senaste åren har jag arbetat intensivt tillsammans med Catrin Steen och Helena Bosved för att ro iland ett nytt regionalpolitiskt program för Miljöpartiet i Örebro län att gå till val på 2014. Det har varit oerhört påfrestande och en stor arbetsbelastning, men samtidigt en stor ynnest och har inneburit många långa möten med många skratt. Tack för det!
När jag lämnar de interna regionala uppdragen lämnar jag även de regionala uppdrag som jag har som politiker för Miljöpartiet i Örebro läns landsting och i Regionförbundet Örebro. Tack för en givande och lärorik tid. Jag är säker på att med den stora kompetens som finns hos er alla så kommer Örebroregionen bli grönare och grönare!
Jag finns nu kvar som fritidspolitiker i Hallsbergs kommun och som ordförande för vår lilla men aktiva lokalavdelning här, men den största delen av mitt liv kommer i alla fall under några år framöver att ägnas åt ett nytt kapitel i livet. Det är både spännande och lite läskigt.
05 juni 2012
Kulturpolitik lika viktigt som klimatpolitik
(Publicerat på Miljöpartiets partiprogramsblogg)
Politik handlar om att ha en dröm, en vision om ett gott samhälle. Politik handlar också om att hitta rätt kurs, att formulera mål och praktiska åtgärder som gör att vi kommer dit vi vill. När Miljöpartiet de gröna arbetar för att ta fram ett nytt partiprogram är det utifrån en grön vision om ett gott samhälle, ett samhälle där alla politikområden har en funktion och en mening i en större helhet och inte ses som avgränsade ämnen.
Den gröna rörelsen har förmåga att se sammanhang, att se värdet av tvärvetenskaplighet och vet att ett samhälle för alla även måste inkludera alla i samhällsbygget. Politik ska vara ett verktyg för att skapa en bred samhällsgemenskap där allas erfarenheter räknas, ett samhälle som klarar av att rymma konflikter och heterogenitet och accepterar människors olikheter så att kontraktet mellan stat och medborgare fortsätter att upprätthållas.
Gröna värderingar poängterar alla människors lika värde och likvärdiga, grundläggande rättigheter. Grön ideologi pekar även på vikten av att människor måste ges frihet att utifrån sina förutsättningar och möjligheter utvecklas till egna, unika individer. Vår uppfattning är att olikheter berikar och skapar dynamik i ett samhälle, om vi tillåter olikheterna att finnas.
I samhällsbygget kan kultur fungera antingen som ett kitt eller som en splittrande faktor. Kultur kan användas i syften, inte minst för gruppidentifikation, vare sig vi vill det eller ej. Detta gör kultur till ett minst lika viktigt politikområde för att uppnå ett grönt och hållbart samhälle som klimatpolitik och näringslivspolitik.
I Regeringsformen heter det att ”det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person”.
Att Miljöpartiet behöver förnya sin kulturpolitik beror på nuläget. Främlingsfientliga rörelser har vuxit sig allt starkare runtom i Europa och i flera länder har nationalistiska partier tagit plats i parlamenten. Så sker nu även i Sverige. En väsentlig del i den högerextrema, främlingsfientliga och nationalistiska retoriken går just ut på att beskriva den ”egna” kulturen som hotad av migration, av mångkulturalism och inte minst av islam. Så vill vi inte ha det i Sverige. I dessa samhällssplittrande sammanhang har referenser till historia och kulturarv kommit att spela en alltmer central roll. Kultur och begreppet ”Kulturarv” blir ett redskap som förväntas bevara en tänkt nationell homogenitet baserad på föreställningen om en ”ren” nationell identitet, det vill vi inte få förstärkt i Sverige.
Vi lever i ett globaliserat samhälle där migration och mobilitet är en erfarenhet som delas av många människor. Förlegade homogeniserade berättelser tenderar att få människor i ett heterogent samhälle att sluta sig samman i slutna, kulturellt homogena enheter och skapar ett avståndstagande till majoritetssamhället. Dessa homogeniserande berättelser blir mer och mer problematiska, dels för att de rent generellt kan fungera som exkluderande och uteslutande, dels för att de kan användas i rent främlingsfientliga syften. Miljöpartiets syn på flyktingpolitiken, religionsfrihet och integration hör därmed samman med vilken kulturpolitik vi väljer att driva. Vill och vågar vi i kulturlivet berätta om och beskriva ett heterogent samhälle med konflikter?
Kulturutövandet är och styrs politiskt i olika former, medvetet och omedvetet. Kulturpolitiken är inte och kan inte enbart vara ett enskilt avgränsat område utan måste förenas med andra politikområden i syfte att bygga det samhälle som vi eftersträvar.
Vi måste förhålla oss såväl till regeringsform och lagstiftning som till den gröna ideologin i utformandet av partiprogram och kulturpolitik. Det samhälle vi vill bygga måste frångå idéer och föreställningar om nationell, kulturell eller social homogenitet och den praktiska politik vi för måste ifrågasätta och störa homogeniseringssträvanden från kulturinstitutioner och andra partier. Det gäller såväl skrivningar och framställningar som förstärker bilden av en tänkt och felaktig homogen och nationalistiskt präglad historia som medverkar till att skapa tankar om ”vi” och ”dem” i dagens samhälle som idéer om att försöka styra kulturutbudet till en viss typ av kulturattraktioner. I diskussionen om huruvida kultur är vänster- eller högerinriktad har vi uppdraget att peka ut riktningen för en samhällsbyggande kulturpolitik för framtiden. Kultur som inkluderar – i sin mångfald.
Vi måste acceptera olikheter i ett modernt interkulturellt samhälle. Vi måste nå en bred gemenskap som rymmer dessa olikheter och drar nytta av mångfald. Människor behöver berättelser som förenar, men det dags att börja de berättelserna på ett med samtiden överensstämmande sätt och låta olikheter och konflikter rymmas i dem. Miljöpartiet behöver i sin berättelse om det framtida samhället berätta denna breda kulturberättelsen som säger att vi har plats för olikhet. Det är grunden för ett gemensamt samhällsbygge.
Anna Furumark
Projektledare för projektet Norm, Nation, Kultur vid Örebro läns museum
Emma Ode
Vice ordförande Miljöpartiet de gröna i Örebro län
Politik handlar om att ha en dröm, en vision om ett gott samhälle. Politik handlar också om att hitta rätt kurs, att formulera mål och praktiska åtgärder som gör att vi kommer dit vi vill. När Miljöpartiet de gröna arbetar för att ta fram ett nytt partiprogram är det utifrån en grön vision om ett gott samhälle, ett samhälle där alla politikområden har en funktion och en mening i en större helhet och inte ses som avgränsade ämnen.
Den gröna rörelsen har förmåga att se sammanhang, att se värdet av tvärvetenskaplighet och vet att ett samhälle för alla även måste inkludera alla i samhällsbygget. Politik ska vara ett verktyg för att skapa en bred samhällsgemenskap där allas erfarenheter räknas, ett samhälle som klarar av att rymma konflikter och heterogenitet och accepterar människors olikheter så att kontraktet mellan stat och medborgare fortsätter att upprätthållas.
Gröna värderingar poängterar alla människors lika värde och likvärdiga, grundläggande rättigheter. Grön ideologi pekar även på vikten av att människor måste ges frihet att utifrån sina förutsättningar och möjligheter utvecklas till egna, unika individer. Vår uppfattning är att olikheter berikar och skapar dynamik i ett samhälle, om vi tillåter olikheterna att finnas.
I samhällsbygget kan kultur fungera antingen som ett kitt eller som en splittrande faktor. Kultur kan användas i syften, inte minst för gruppidentifikation, vare sig vi vill det eller ej. Detta gör kultur till ett minst lika viktigt politikområde för att uppnå ett grönt och hållbart samhälle som klimatpolitik och näringslivspolitik.
I Regeringsformen heter det att ”det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person”.
Att Miljöpartiet behöver förnya sin kulturpolitik beror på nuläget. Främlingsfientliga rörelser har vuxit sig allt starkare runtom i Europa och i flera länder har nationalistiska partier tagit plats i parlamenten. Så sker nu även i Sverige. En väsentlig del i den högerextrema, främlingsfientliga och nationalistiska retoriken går just ut på att beskriva den ”egna” kulturen som hotad av migration, av mångkulturalism och inte minst av islam. Så vill vi inte ha det i Sverige. I dessa samhällssplittrande sammanhang har referenser till historia och kulturarv kommit att spela en alltmer central roll. Kultur och begreppet ”Kulturarv” blir ett redskap som förväntas bevara en tänkt nationell homogenitet baserad på föreställningen om en ”ren” nationell identitet, det vill vi inte få förstärkt i Sverige.
Vi lever i ett globaliserat samhälle där migration och mobilitet är en erfarenhet som delas av många människor. Förlegade homogeniserade berättelser tenderar att få människor i ett heterogent samhälle att sluta sig samman i slutna, kulturellt homogena enheter och skapar ett avståndstagande till majoritetssamhället. Dessa homogeniserande berättelser blir mer och mer problematiska, dels för att de rent generellt kan fungera som exkluderande och uteslutande, dels för att de kan användas i rent främlingsfientliga syften. Miljöpartiets syn på flyktingpolitiken, religionsfrihet och integration hör därmed samman med vilken kulturpolitik vi väljer att driva. Vill och vågar vi i kulturlivet berätta om och beskriva ett heterogent samhälle med konflikter?
Kulturutövandet är och styrs politiskt i olika former, medvetet och omedvetet. Kulturpolitiken är inte och kan inte enbart vara ett enskilt avgränsat område utan måste förenas med andra politikområden i syfte att bygga det samhälle som vi eftersträvar.
Vi måste förhålla oss såväl till regeringsform och lagstiftning som till den gröna ideologin i utformandet av partiprogram och kulturpolitik. Det samhälle vi vill bygga måste frångå idéer och föreställningar om nationell, kulturell eller social homogenitet och den praktiska politik vi för måste ifrågasätta och störa homogeniseringssträvanden från kulturinstitutioner och andra partier. Det gäller såväl skrivningar och framställningar som förstärker bilden av en tänkt och felaktig homogen och nationalistiskt präglad historia som medverkar till att skapa tankar om ”vi” och ”dem” i dagens samhälle som idéer om att försöka styra kulturutbudet till en viss typ av kulturattraktioner. I diskussionen om huruvida kultur är vänster- eller högerinriktad har vi uppdraget att peka ut riktningen för en samhällsbyggande kulturpolitik för framtiden. Kultur som inkluderar – i sin mångfald.
Vi måste acceptera olikheter i ett modernt interkulturellt samhälle. Vi måste nå en bred gemenskap som rymmer dessa olikheter och drar nytta av mångfald. Människor behöver berättelser som förenar, men det dags att börja de berättelserna på ett med samtiden överensstämmande sätt och låta olikheter och konflikter rymmas i dem. Miljöpartiet behöver i sin berättelse om det framtida samhället berätta denna breda kulturberättelsen som säger att vi har plats för olikhet. Det är grunden för ett gemensamt samhällsbygge.
Anna Furumark
Projektledare för projektet Norm, Nation, Kultur vid Örebro läns museum
Emma Ode
Vice ordförande Miljöpartiet de gröna i Örebro län
03 juni 2012
Stora framgångar för Miljöpartiet i Örebro län på MP:s kongress
Pressmeddelande 2012-05-27
Under helgen som gick höll Miljöpartiet kongress i Umeå. Från Örebro län deltog 12 medlemmar och fler motioner från Örebro län bifölls.
- Det som är bra för miljön ska vara billigt och det som är dåligt ska vara dyrt, det är en väldigt viktig princip för Miljöpartiet, säger Emma Ode, Hallsberg, en av författarna till motionen om att införa skatt på plastmaterial. Trots det stora stödet gick inte vår ursprungliga att-sats igenom, att utreda hur en skatt på plastmaterial kan införas i Sverige som vi ser att flera andra länder har försökt med, t ex Frankrike år 2008.
- Andemeningen med vår motion, att införa en skatt för att förändra användarbeteendet och minska användningen, går utmärkt att föra över på kommunal nivå, säger Helena Bosved, Örebro. I landstinget finns redan ett arbete igång med att se över hur mycket plast som används i verksamheten. Ett sådant arbete anser jag att Örebro kommun också måste ha.
- Det här är en start på en lösning av ett långsiktigt problem, säger Catrin Steen. Det viktiga är att vi nu arbetar än mer intensivt för att begränsa användningen av plastmaterial i alla våra verksamheter, här har sjukvården ett stort ansvar för att även i framtiden kunna erbjuda livsnödvändig vård.
Kongressens bifall innebär att Miljöpartiet kommer att verka för att råolja som används för tillverkning av plast beskattas. Fler motioner från Örebro län som bifölls var Monika Aune, Nora, vars motion om att varuproducenter ska minska sina förpackningar och Mikael Ingemarsson, Karlskoga, vars motion innebär att Miljöpartiet ska bli det ledande partiet i kulturfrågor.
Under helgen som gick höll Miljöpartiet kongress i Umeå. Från Örebro län deltog 12 medlemmar och fler motioner från Örebro län bifölls.
- Det som är bra för miljön ska vara billigt och det som är dåligt ska vara dyrt, det är en väldigt viktig princip för Miljöpartiet, säger Emma Ode, Hallsberg, en av författarna till motionen om att införa skatt på plastmaterial. Trots det stora stödet gick inte vår ursprungliga att-sats igenom, att utreda hur en skatt på plastmaterial kan införas i Sverige som vi ser att flera andra länder har försökt med, t ex Frankrike år 2008.
- Andemeningen med vår motion, att införa en skatt för att förändra användarbeteendet och minska användningen, går utmärkt att föra över på kommunal nivå, säger Helena Bosved, Örebro. I landstinget finns redan ett arbete igång med att se över hur mycket plast som används i verksamheten. Ett sådant arbete anser jag att Örebro kommun också måste ha.
- Det här är en start på en lösning av ett långsiktigt problem, säger Catrin Steen. Det viktiga är att vi nu arbetar än mer intensivt för att begränsa användningen av plastmaterial i alla våra verksamheter, här har sjukvården ett stort ansvar för att även i framtiden kunna erbjuda livsnödvändig vård.
Kongressens bifall innebär att Miljöpartiet kommer att verka för att råolja som används för tillverkning av plast beskattas. Fler motioner från Örebro län som bifölls var Monika Aune, Nora, vars motion om att varuproducenter ska minska sina förpackningar och Mikael Ingemarsson, Karlskoga, vars motion innebär att Miljöpartiet ska bli det ledande partiet i kulturfrågor.
Ny ordförandeduo för Miljöpartiet i Hallsberg
Pressmeddelande 2012-03-27
Miljöpartiet de gröna i Hallsbergs kommun har haft årsmöte.
Ny ordförande för lokalavdelningen är Emma Ode, 30 år. Emma arbetar som arkivarie och har olika uppdrag i partiet på regional-, lokal- och riksnivå, bland annat i partistyrelsens grupp för ökad medlemsdemokrati och organisationsförändringar.
Ny vice ordförande är Magnus Lander, 31 år. Magnus studerar systemvetenskap vid Örebro universitet och är ledamot i Valnämnden och ersättare i Socialnämnden i Hallsbergs kommun. Han är verksam i Hyresgästföreningen.
- Miljöpartiet är än så länge ett litet parti i Hallsbergs kommun. Samtidigt är vi ett av de tre styrande partierna i kommunen och vi har fått nya medlemmar varje år sedan avdelningen återskapades 2002, säger Emma Ode.
- Den här positiva utvecklingen tänker vi vårda. Vi vill fram till 2014 ta tillvara det engagemang som många har för de frågor som Miljöpartiet driver. Vi är det enda partiet med en politik för framtiden, men samtidigt behövs fler människor som vill vara med att påverka kommunen i grön riktning, fortsätter Magnus Lander.
Nyligen inleddes Miljöpartiets rikstäckande kampanj ”250 000 samtal”. 250 000 människor ska få diskutera och påverka den gröna politiken i personliga möten med miljöpartister. Tanken är att involvera människor i framtagandet av ett grönt politiskt alternativ inför 2014 års val.
- Vi vet att grön politik behövs i vår kommun och vi välkomnar fler kommunmedborgare till Miljöpartiet, säger Emma Ode.
- Det här känns bra. Efter fem år är det hög tid att jag lämnar från mig klubban, säger den avgående ordföranden Peter Kjellman.
Övriga ledamöter i MP Hallsbergs nya styrelse är Lotta Öhlund (partiföreträdare), Pernilla Wikander-Eklund (kassör) och Peter Kjellman (sekreterare).
Miljöpartiet de gröna i Hallsbergs kommun har haft årsmöte.
Ny ordförande för lokalavdelningen är Emma Ode, 30 år. Emma arbetar som arkivarie och har olika uppdrag i partiet på regional-, lokal- och riksnivå, bland annat i partistyrelsens grupp för ökad medlemsdemokrati och organisationsförändringar.
Ny vice ordförande är Magnus Lander, 31 år. Magnus studerar systemvetenskap vid Örebro universitet och är ledamot i Valnämnden och ersättare i Socialnämnden i Hallsbergs kommun. Han är verksam i Hyresgästföreningen.
- Miljöpartiet är än så länge ett litet parti i Hallsbergs kommun. Samtidigt är vi ett av de tre styrande partierna i kommunen och vi har fått nya medlemmar varje år sedan avdelningen återskapades 2002, säger Emma Ode.
- Den här positiva utvecklingen tänker vi vårda. Vi vill fram till 2014 ta tillvara det engagemang som många har för de frågor som Miljöpartiet driver. Vi är det enda partiet med en politik för framtiden, men samtidigt behövs fler människor som vill vara med att påverka kommunen i grön riktning, fortsätter Magnus Lander.
Nyligen inleddes Miljöpartiets rikstäckande kampanj ”250 000 samtal”. 250 000 människor ska få diskutera och påverka den gröna politiken i personliga möten med miljöpartister. Tanken är att involvera människor i framtagandet av ett grönt politiskt alternativ inför 2014 års val.
- Vi vet att grön politik behövs i vår kommun och vi välkomnar fler kommunmedborgare till Miljöpartiet, säger Emma Ode.
- Det här känns bra. Efter fem år är det hög tid att jag lämnar från mig klubban, säger den avgående ordföranden Peter Kjellman.
Övriga ledamöter i MP Hallsbergs nya styrelse är Lotta Öhlund (partiföreträdare), Pernilla Wikander-Eklund (kassör) och Peter Kjellman (sekreterare).
Hallsbergs kommun bör vara klimatledande i Örebroregionen
(Artikel publicerad i ETC Örebro 2012-05-11)
Den stora ödesfrågan för fortsatt liv på jorden är klimatfrågan. Vi får återkommande rapporter om den tilltagande globala uppvärmningen som orsakas av människan. Människors oro över det här och berättigade krav på politiska åtgärder blir allt starkare. Samtidigt ser vi hur regeringar inte kan, vill eller törs komma överens om verkligt effektiva och långsiktiga åtgärder som skall stoppa den klimatförändring som nu pågår.
För att vara säkra på att hålla nere ökningen av jordens medeltemperatur till högst två grader måste de globala utsläppen kulminera före år 2020 och minskas med 75-90 procent till år 2050, jämfört med 1990-års nivå, vilket ändå inte är tillräckligt ur säkerhetssynpunkt. Det senaste året har vi även sett att den internationella politiken strävar mot en ännu högre medeltemperaturökning på 3,5 grader, vilket kommer få allvarliga konsekvenser för livsmöjligheterna på jorden.
En slutsats man kan dra av problemet med globala avtal är att vi måste gå före på lokal nivå och visa på goda exempel på hur vi kan och framförallt vill minska vår klimatpåverkan lokalt, i den verksamhet som vi politiker är satta att styra och leda. Klimatförändringen är global, men alla utsläpp är lokala.
För närvarande håller man i Örebro län på att arbeta fram en ny och energi- och klimatstrategi Det ska vara vägledande för kommunerna i regionen och en inspiration för företag och organisationer. Den övergripande visionen är ett Örebro län utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050.
I det mål och åtgärdsarbete som görs och ska göras måste vi identifiera var och i vilka kommunala verksamheter som klimatpåverkan sker. Det kan t.ex. vara transporter av personal, mat till skolor och boenden men också transporter av varor in till kommunens verksamheter. Det kan t.ex. vara uppvärmning, läckage från deponier och annat. Det är också i mycket hög grad vår konsumtion som påverkar klimatet. Genom att kartlägga regionens och kommunernas klimatpåverkan kommer vi att kunna påverka den och minska våra utsläpp.
Redan idag bedriver Hallsbergs kommun ett miljöarbete. Vi har en kommunal vision om Hallsberg som ”en hållbar kommun”. Vi har också kommunala mål om att ”kommunens ekonomi ska präglas av god hushållning, både ur ekologisk och ekonomisk synvinkel”. Arbetet med att få fram lokala miljömål pågår och kommunen har en ny energieffektiviseringsstrategi. Men vi i Hallsberg har förutsättningar att bli ännu bättre!. Men framförallt krävs en uttalad vilja, en vision om ett grönt och långsiktigt hållbart samhälle som kan vägleda hela det arbete med mål och åtgärder som görs i våra politiska fora. Hallsbergs kommun har som nav för framtidens hållbara transporter en ypperlig chans att kunna gå före och vara ledande i Örebroregionens klimatarbete. Det är dags att vi tar på oss ledarrollen bland kommunerna i det regionala arbetet med att rädda klimatet.
Emma Ode
Ordförande för Miljöpartiet de gröna i Hallsbergs kommun
Lars-Åke Zettergren
Ordförande för Vänsterpartiet i Hallsbergs kommun
Den stora ödesfrågan för fortsatt liv på jorden är klimatfrågan. Vi får återkommande rapporter om den tilltagande globala uppvärmningen som orsakas av människan. Människors oro över det här och berättigade krav på politiska åtgärder blir allt starkare. Samtidigt ser vi hur regeringar inte kan, vill eller törs komma överens om verkligt effektiva och långsiktiga åtgärder som skall stoppa den klimatförändring som nu pågår.
För att vara säkra på att hålla nere ökningen av jordens medeltemperatur till högst två grader måste de globala utsläppen kulminera före år 2020 och minskas med 75-90 procent till år 2050, jämfört med 1990-års nivå, vilket ändå inte är tillräckligt ur säkerhetssynpunkt. Det senaste året har vi även sett att den internationella politiken strävar mot en ännu högre medeltemperaturökning på 3,5 grader, vilket kommer få allvarliga konsekvenser för livsmöjligheterna på jorden.
En slutsats man kan dra av problemet med globala avtal är att vi måste gå före på lokal nivå och visa på goda exempel på hur vi kan och framförallt vill minska vår klimatpåverkan lokalt, i den verksamhet som vi politiker är satta att styra och leda. Klimatförändringen är global, men alla utsläpp är lokala.
För närvarande håller man i Örebro län på att arbeta fram en ny och energi- och klimatstrategi Det ska vara vägledande för kommunerna i regionen och en inspiration för företag och organisationer. Den övergripande visionen är ett Örebro län utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050.
I det mål och åtgärdsarbete som görs och ska göras måste vi identifiera var och i vilka kommunala verksamheter som klimatpåverkan sker. Det kan t.ex. vara transporter av personal, mat till skolor och boenden men också transporter av varor in till kommunens verksamheter. Det kan t.ex. vara uppvärmning, läckage från deponier och annat. Det är också i mycket hög grad vår konsumtion som påverkar klimatet. Genom att kartlägga regionens och kommunernas klimatpåverkan kommer vi att kunna påverka den och minska våra utsläpp.
Redan idag bedriver Hallsbergs kommun ett miljöarbete. Vi har en kommunal vision om Hallsberg som ”en hållbar kommun”. Vi har också kommunala mål om att ”kommunens ekonomi ska präglas av god hushållning, både ur ekologisk och ekonomisk synvinkel”. Arbetet med att få fram lokala miljömål pågår och kommunen har en ny energieffektiviseringsstrategi. Men vi i Hallsberg har förutsättningar att bli ännu bättre!. Men framförallt krävs en uttalad vilja, en vision om ett grönt och långsiktigt hållbart samhälle som kan vägleda hela det arbete med mål och åtgärder som görs i våra politiska fora. Hallsbergs kommun har som nav för framtidens hållbara transporter en ypperlig chans att kunna gå före och vara ledande i Örebroregionens klimatarbete. Det är dags att vi tar på oss ledarrollen bland kommunerna i det regionala arbetet med att rädda klimatet.
Emma Ode
Ordförande för Miljöpartiet de gröna i Hallsbergs kommun
Lars-Åke Zettergren
Ordförande för Vänsterpartiet i Hallsbergs kommun
25 januari 2012
Motion till Miljöpartiet de grönas kongress 2012
Motionärer: Emma Ode, Helena Bosved, Catrin Steen
------------------------------------------------
Motion om skatt på plastmaterial
Plast är vad vi i vardagligt tal kallar flera olika syntetiska material. Plast är en relativt ny företeelse i vårt moderna samhälle och har fått en boom under det senaste halvseklet. Globalt sett har plastanvändningen ökat med 9 % per år. År 2009 var tillverkningen 230 miljoner ton.
Plats tillverkas till största delen av två råvaror: råolja och kondenserad naturgas, vilket båda är fossila bränslen. Plastframställning tar mindre än 5 % av världens råoljeproduktion i anspråk, men mycket lite av den plast som produceras globalt sett återvinns. Det är också svårt att bibehålla plastens kvalitet vid återvinning.
I Europa används cirka 40 % av all plast enbart till förpackningar. Många förpackningar är säkerligen onödiga från början och många hamnar nog i sopor till förbränning eller i naturen istället för att återvinnas. Plasten märks i form av nedskräpning, utsläpp av kemikalier och växthusgaser och en orsak till en alltmer sinande råoljereserv – peak oil, då råoljeproduktionen börjar minska istället för att öka.
Vi behöver plastskatt eftersom oljereserven sinar
Tidpunkten för Peak Oil är omdebatterad, men faktum kvarstår: vi måste börja förbereda oss för ett samhälle där olja är en bristvara. Att ställa om samhället kommer att bli kostsamt och kräva uppfinningsrikedom. En skatt på plastmaterial kan både bidra till att finansiera omställningen och verka som ett beteendeförändrande instrument under omställningsprocessen.
Vi behöver plastskatt för att minska spridningen av kemikalier
I plast är det inte bara oljan som är ett problem. När man ska forma plasten till det man vill så behöver man använda sig av andra olika kemikalier för att ge plasten specifika egenskaper.
Pvc, som finns i många leksaker blir ett stenhårt material vid tillverkningen och kan då lätt gå sönder när barnen leker med saker av pvc. Därför tillsätts olika kemiska mjukgörare som ftalater för att mjuka upp plasten. Därefter måste man även tillsätta stabilisatorer för att få den hårdhet i plasten som man vill ha och då är det vanligt att använda sig av bly. Även fast att vi vet att bly kan göra oss mindre fertila och att bly som finns i mammans blod både är cancerframkallande och kan rubba fostrets utveckling, så finns det fortfarande inga gränser för hur mycket bly man får använda i olika produkter i Sverige eller i EU.
Ftalater är ett slags oljigt ämne som gör plasten mjukare. Ämnet lossnar sedan från plastsakerna och man andas in det, slickar i sig det eller så går ämnet in i kroppen via kontakt. Väl inne i kroppen kan ftalaterna härma vårt hormonsystem och sätta igång kroppens processer vid fel tillfällen, vilket kan medföra att barn utvecklas tidigare än de borde och mäns spermaproduktion försämras.
Även om Sverige har infört gränsvärden på en del farliga ämnen i produkter så finns det inget ansvarstagande för helheten. Det finns ingen som övervakar cocktaileffekten av alla produkter som finns i ett hem och hur det påverkar människorna som bor där.
Det finns 143 000 kemiska ämnen som används inom EU i större mängder än 1 ton per år. Av dessa ämnen har endast 6 beslagtagits eller belagts med någon form av begränsning eller restriktioner. Det är av yttersta vikt att vi inför en plastskatt för att minska spridningen av kemikalier.
Vi behöver plastskatt för att minska sopberget
I våra världshav guppar mängder av plast omkring, och problemet bara växer. Vid Bohusläns kust flyter varje år 5 000 kubikmeter plast i land. I Stilla havet flyter en ”plastkontinent” omkring som inget land vill ta ansvar för. Samtidigt som haven är fulla av plast, till stor skada för havsmiljön och djurlivet, råder det brist på återvunnen plast på land. Ett stort problem är att plast inte bryts ner, utan finfördelas i små partiklar. Det gör att plasten tar sig in i näringskedjan och att vi i slutänden får den i oss via maten. 80 % av plasten i havet tros komma från land, resten är avfall från sjöfarten.
Utöver bättre återvinning måste bruket av plast i allehanda olika produkter omgående minska. Plast är ett icke-hållbart material, framställt av ändliga resurser som skadar människa och miljö. I syfte att få konsumenter att köpa mer miljövänliga varor bör ett förslag på hur skatt på plastprodukter utformas. I Frankrike infördes försök med plastskatt redan 2008.
Vi yrkar att:
Partistyrelsen får i uppdrag att arbeta fram ett förslag på hur skatt på plastmaterial kan införas.
Helena Bosved, MP Örebro kommun
Catrin Steen, MP Örebro kommun
Emma Ode, MP Hallsbergs kommun
------------------------------------------------
Motion om skatt på plastmaterial
Plast är vad vi i vardagligt tal kallar flera olika syntetiska material. Plast är en relativt ny företeelse i vårt moderna samhälle och har fått en boom under det senaste halvseklet. Globalt sett har plastanvändningen ökat med 9 % per år. År 2009 var tillverkningen 230 miljoner ton.
Plats tillverkas till största delen av två råvaror: råolja och kondenserad naturgas, vilket båda är fossila bränslen. Plastframställning tar mindre än 5 % av världens råoljeproduktion i anspråk, men mycket lite av den plast som produceras globalt sett återvinns. Det är också svårt att bibehålla plastens kvalitet vid återvinning.
I Europa används cirka 40 % av all plast enbart till förpackningar. Många förpackningar är säkerligen onödiga från början och många hamnar nog i sopor till förbränning eller i naturen istället för att återvinnas. Plasten märks i form av nedskräpning, utsläpp av kemikalier och växthusgaser och en orsak till en alltmer sinande råoljereserv – peak oil, då råoljeproduktionen börjar minska istället för att öka.
Vi behöver plastskatt eftersom oljereserven sinar
Tidpunkten för Peak Oil är omdebatterad, men faktum kvarstår: vi måste börja förbereda oss för ett samhälle där olja är en bristvara. Att ställa om samhället kommer att bli kostsamt och kräva uppfinningsrikedom. En skatt på plastmaterial kan både bidra till att finansiera omställningen och verka som ett beteendeförändrande instrument under omställningsprocessen.
Vi behöver plastskatt för att minska spridningen av kemikalier
I plast är det inte bara oljan som är ett problem. När man ska forma plasten till det man vill så behöver man använda sig av andra olika kemikalier för att ge plasten specifika egenskaper.
Pvc, som finns i många leksaker blir ett stenhårt material vid tillverkningen och kan då lätt gå sönder när barnen leker med saker av pvc. Därför tillsätts olika kemiska mjukgörare som ftalater för att mjuka upp plasten. Därefter måste man även tillsätta stabilisatorer för att få den hårdhet i plasten som man vill ha och då är det vanligt att använda sig av bly. Även fast att vi vet att bly kan göra oss mindre fertila och att bly som finns i mammans blod både är cancerframkallande och kan rubba fostrets utveckling, så finns det fortfarande inga gränser för hur mycket bly man får använda i olika produkter i Sverige eller i EU.
Ftalater är ett slags oljigt ämne som gör plasten mjukare. Ämnet lossnar sedan från plastsakerna och man andas in det, slickar i sig det eller så går ämnet in i kroppen via kontakt. Väl inne i kroppen kan ftalaterna härma vårt hormonsystem och sätta igång kroppens processer vid fel tillfällen, vilket kan medföra att barn utvecklas tidigare än de borde och mäns spermaproduktion försämras.
Även om Sverige har infört gränsvärden på en del farliga ämnen i produkter så finns det inget ansvarstagande för helheten. Det finns ingen som övervakar cocktaileffekten av alla produkter som finns i ett hem och hur det påverkar människorna som bor där.
Det finns 143 000 kemiska ämnen som används inom EU i större mängder än 1 ton per år. Av dessa ämnen har endast 6 beslagtagits eller belagts med någon form av begränsning eller restriktioner. Det är av yttersta vikt att vi inför en plastskatt för att minska spridningen av kemikalier.
Vi behöver plastskatt för att minska sopberget
I våra världshav guppar mängder av plast omkring, och problemet bara växer. Vid Bohusläns kust flyter varje år 5 000 kubikmeter plast i land. I Stilla havet flyter en ”plastkontinent” omkring som inget land vill ta ansvar för. Samtidigt som haven är fulla av plast, till stor skada för havsmiljön och djurlivet, råder det brist på återvunnen plast på land. Ett stort problem är att plast inte bryts ner, utan finfördelas i små partiklar. Det gör att plasten tar sig in i näringskedjan och att vi i slutänden får den i oss via maten. 80 % av plasten i havet tros komma från land, resten är avfall från sjöfarten.
Utöver bättre återvinning måste bruket av plast i allehanda olika produkter omgående minska. Plast är ett icke-hållbart material, framställt av ändliga resurser som skadar människa och miljö. I syfte att få konsumenter att köpa mer miljövänliga varor bör ett förslag på hur skatt på plastprodukter utformas. I Frankrike infördes försök med plastskatt redan 2008.
Vi yrkar att:
Partistyrelsen får i uppdrag att arbeta fram ett förslag på hur skatt på plastmaterial kan införas.
Helena Bosved, MP Örebro kommun
Catrin Steen, MP Örebro kommun
Emma Ode, MP Hallsbergs kommun
15 september 2011
Miljöpartiet fyller 30 år!
Lördag den 17 september firar vi Miljöpartiets 30-årsdag.
Miljöpartiet i Örebro anordnar därför en serie fria föreläsningar i Karolinska skolans aula i Örebro, där Miljöpartiet bildades för 30 år sedan. Som besökare får du en utbildningsdag och möjligheten att påverka vårt nya partiprogram. Alla är välkomna!
Start kl. 12.00
Torgmöte på Stortorget - samtal med Per Gahrton kl. 12:00 och Åsa Romson kl. 13:30
14.00-17.00 Föreläsningar i Karolinska skolans aula:
14.00 Per Gahrton - Grundare av Miljöpartiet, fd. EU-parlamentariker, och Ordförande i tankesmedjan Cogito
15.00 Margareta Winberg - fd. Jordbruksminister, Arbetsmarknadsminister, och Jämställdhetsminister, samt Ordförande för UN Women.
16.00 Rolf Lindahl - Politisk sekreterare på Svenska Freds- och skiljedomsföreningen
17.00 Karin Åström - V. Ordförande i Naturskyddsföreningen.
18.00 Åsa Romson - Språkrör för Miljöpartiet de gröna
19.00 Knykalas på Vasatorget (OBS: Endast för medlemmar i Miljöpartiet)
21.00 Gemensam utgång på Live at Heart-festivalen i Örebro
Miljöpartiet i Örebro anordnar därför en serie fria föreläsningar i Karolinska skolans aula i Örebro, där Miljöpartiet bildades för 30 år sedan. Som besökare får du en utbildningsdag och möjligheten att påverka vårt nya partiprogram. Alla är välkomna!
Start kl. 12.00
Torgmöte på Stortorget - samtal med Per Gahrton kl. 12:00 och Åsa Romson kl. 13:30
14.00-17.00 Föreläsningar i Karolinska skolans aula:
14.00 Per Gahrton - Grundare av Miljöpartiet, fd. EU-parlamentariker, och Ordförande i tankesmedjan Cogito
15.00 Margareta Winberg - fd. Jordbruksminister, Arbetsmarknadsminister, och Jämställdhetsminister, samt Ordförande för UN Women.
16.00 Rolf Lindahl - Politisk sekreterare på Svenska Freds- och skiljedomsföreningen
17.00 Karin Åström - V. Ordförande i Naturskyddsföreningen.
18.00 Åsa Romson - Språkrör för Miljöpartiet de gröna
19.00 Knykalas på Vasatorget (OBS: Endast för medlemmar i Miljöpartiet)
21.00 Gemensam utgång på Live at Heart-festivalen i Örebro
23 augusti 2011
Medlemsdemokrati
I söndags skrev jag och Miljöpartiets partisekreterare Anders Wallner en artikel i Nerikes Allehanda om medlemsdemokrati, med anledning av partiets stundande 30årsdag och den medlemsdemokratiutredningsgrupp som vi båda arbetar i.
Miljöpartiet ökar medlemsdemokratin
I år fyller Miljöpartiet de gröna 30 år. Sedan 1970-talet har den gröna politiska rörelsen växt fram och hundratals gröna politiska partier har sett dagens ljus runtom i världen. Tillsammans kämpar vi världen över för att parlamentariskt kunna genomföra framtidsfrågorna om långsiktig hållbarhet, global solidaritet, jämställdhet, fred och ökad demokrati.
1981 bildades svenska Miljöpartiet i Örebro. I september firar partiet 30-årsjubileum med bland annat ideologiska föreläsningar i just Örebro. Vid valet 1988 kom Miljöpartiet de gröna som första nya parti på 70 år in i riksdagen. Miljöpartiet de gröna är sedan länge stabilt etablerat i svensk politik, är efter valet 2010 Sveriges tredje största parti och fortsätter att växa. De senaste åren har tusentals människor blivit medlemmar i Miljöpartiet och vi är idag fler än någonsin. Det är mycket glädjande och visar att även de svenska gröna är en del av den gröna framgångsvåg i Europa och övriga världen som bland annat har resulterat i gröna regionala styren i Tyskland och Storbritannien.
Att vara en snabbt växande modern folkrörelse ställer nya krav på medlemsdemokrati. Vi drivs av en ideologisk övertygelse om att människors möjligheter till delaktighet bör stärkas, och vill att fler skall kunna vara delaktiga i politiken. Våra medlemmar vill påverka – inte bara dricka kaffe på partilokalen. En politiskt intresserad VD med småbarn har kanske inte alltid tid för medlemsmöten men kanske tid för att delta i ett digitalt rådslag om näringspolitik? En grön byggnadsingenjör kanske inte vill delta på möten i sin lokalavdelning, men kan vilja lägga timmar på att skriva motioner och förslag om hållbart byggande till den gröna fullmäktigegruppen?
Miljöpartiets partistyrelse har tillsatt en utredningsgrupp med uppdraget att utreda, utmana och modernisera möjligheterna för engagemang för alla våra nya partimedlemmar. Vi ska göra den gröna rörelsen till en modern folkrörelse som präglas av än mer öppenhet och delaktighet. Vi bygger en ännu starkare och öppnare grön rörelse inför framtiden.
Emma Ode, vice ordförande Miljöpartiet de gröna i Örebro län
Anders Wallner, Partisekreterare för Miljöpartiet de gröna
Miljöpartiet ökar medlemsdemokratin
I år fyller Miljöpartiet de gröna 30 år. Sedan 1970-talet har den gröna politiska rörelsen växt fram och hundratals gröna politiska partier har sett dagens ljus runtom i världen. Tillsammans kämpar vi världen över för att parlamentariskt kunna genomföra framtidsfrågorna om långsiktig hållbarhet, global solidaritet, jämställdhet, fred och ökad demokrati.
1981 bildades svenska Miljöpartiet i Örebro. I september firar partiet 30-årsjubileum med bland annat ideologiska föreläsningar i just Örebro. Vid valet 1988 kom Miljöpartiet de gröna som första nya parti på 70 år in i riksdagen. Miljöpartiet de gröna är sedan länge stabilt etablerat i svensk politik, är efter valet 2010 Sveriges tredje största parti och fortsätter att växa. De senaste åren har tusentals människor blivit medlemmar i Miljöpartiet och vi är idag fler än någonsin. Det är mycket glädjande och visar att även de svenska gröna är en del av den gröna framgångsvåg i Europa och övriga världen som bland annat har resulterat i gröna regionala styren i Tyskland och Storbritannien.
Att vara en snabbt växande modern folkrörelse ställer nya krav på medlemsdemokrati. Vi drivs av en ideologisk övertygelse om att människors möjligheter till delaktighet bör stärkas, och vill att fler skall kunna vara delaktiga i politiken. Våra medlemmar vill påverka – inte bara dricka kaffe på partilokalen. En politiskt intresserad VD med småbarn har kanske inte alltid tid för medlemsmöten men kanske tid för att delta i ett digitalt rådslag om näringspolitik? En grön byggnadsingenjör kanske inte vill delta på möten i sin lokalavdelning, men kan vilja lägga timmar på att skriva motioner och förslag om hållbart byggande till den gröna fullmäktigegruppen?
Miljöpartiets partistyrelse har tillsatt en utredningsgrupp med uppdraget att utreda, utmana och modernisera möjligheterna för engagemang för alla våra nya partimedlemmar. Vi ska göra den gröna rörelsen till en modern folkrörelse som präglas av än mer öppenhet och delaktighet. Vi bygger en ännu starkare och öppnare grön rörelse inför framtiden.
Emma Ode, vice ordförande Miljöpartiet de gröna i Örebro län
Anders Wallner, Partisekreterare för Miljöpartiet de gröna
21 maj 2011
27 april 2011
Chans till förbud mot uranbrytning i Örebro län
Idag, den 27 april röstar riksdagen om förslaget att förbjuda uranbrytning. Frågan kommer att avgöras av de riksdagsledamöter som kommer från valkretsar som hotas av uranbrytning. Miljöpartiets motion har fått stöd av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och behöver endast 19 röster till från övriga partier vid omröstningen för att uranbrytning ska bli förbjudet.
De senaste tio åren har trycket att bryta uran i Sverige ökat i takt med att världsmarknadspriset på uran har stigit. Att uranbrytning idag endast förekommer i områden som Namibia, Uzbekistan och delar av Kanada och Ryssland tyder på att det inte är en önskvärd verksamhet. Uranbrytning har stor negativ påverkan på miljö- och hälsa. Sverige bedrev uranbrytning fram till 1970-talet. Det har kostat staten hundratals miljoner att försöka återställa områden som kommer att fortsätta att vara förgiftade under lång tid framöver.
Människor som bor i områden som t.ex. Sköllersta i Hallsbergs kommun har kämpat länge emot de företag som vill bryta uran. Det faktum att flera utländska företag investerar miljontals kronor i att prospektera efter uran i Sverige talar sitt tydliga språk - de gör bedömningen att brytningen kan bli aktuell.
Därför är det nu viktigt att regeringen bekänner färg i var man står om uranbrytning. Miljöminister Andreas Carlgren (C) har sagt att hans parti är emot uranbrytning medan statsminister Fredrik Reinfeldt sagt att det är rimligt att Sverige börjar bryta uran som en konsekvens av beslutet att tillåta ny kärnkraft.
Ofta skiljer det också mellan vad företrädare för regeringspartierna säger lokalt och partierna säger i riksdagen. Hotet om framtida uranbrytning har lagt en död hand över många orter och skapar stor oro. Det duger inte längre att riksdagsledamöter ger olika besked om uranbrytningens framtid beroende på vem som frågar eller i vilken ort de befinner sig. Detta skapar falska förhoppningar både hos människor i de berörda orterna och hos de utländska företag som tror att de kan bryta uran i Sverige.
Vi hoppas att omröstningen i riksdagen den 27 april kan ge klarhet i var politikerna står i frågan om uranbrytning. Upp till bevis för Örebro läns borgerliga ledamöter; Lars-Axel Nordell (KD), Lotta Olsson (M), Johan Pherson (FP), Elisabeth Svantesson (M) och Oskar Öholm (M).
Lise Nordin, energipolitisk talesperson (MP)
Emma Ode, Vice ordförande (MP) Örebro län
De senaste tio åren har trycket att bryta uran i Sverige ökat i takt med att världsmarknadspriset på uran har stigit. Att uranbrytning idag endast förekommer i områden som Namibia, Uzbekistan och delar av Kanada och Ryssland tyder på att det inte är en önskvärd verksamhet. Uranbrytning har stor negativ påverkan på miljö- och hälsa. Sverige bedrev uranbrytning fram till 1970-talet. Det har kostat staten hundratals miljoner att försöka återställa områden som kommer att fortsätta att vara förgiftade under lång tid framöver.
Människor som bor i områden som t.ex. Sköllersta i Hallsbergs kommun har kämpat länge emot de företag som vill bryta uran. Det faktum att flera utländska företag investerar miljontals kronor i att prospektera efter uran i Sverige talar sitt tydliga språk - de gör bedömningen att brytningen kan bli aktuell.
Därför är det nu viktigt att regeringen bekänner färg i var man står om uranbrytning. Miljöminister Andreas Carlgren (C) har sagt att hans parti är emot uranbrytning medan statsminister Fredrik Reinfeldt sagt att det är rimligt att Sverige börjar bryta uran som en konsekvens av beslutet att tillåta ny kärnkraft.
Ofta skiljer det också mellan vad företrädare för regeringspartierna säger lokalt och partierna säger i riksdagen. Hotet om framtida uranbrytning har lagt en död hand över många orter och skapar stor oro. Det duger inte längre att riksdagsledamöter ger olika besked om uranbrytningens framtid beroende på vem som frågar eller i vilken ort de befinner sig. Detta skapar falska förhoppningar både hos människor i de berörda orterna och hos de utländska företag som tror att de kan bryta uran i Sverige.
Vi hoppas att omröstningen i riksdagen den 27 april kan ge klarhet i var politikerna står i frågan om uranbrytning. Upp till bevis för Örebro läns borgerliga ledamöter; Lars-Axel Nordell (KD), Lotta Olsson (M), Johan Pherson (FP), Elisabeth Svantesson (M) och Oskar Öholm (M).
Lise Nordin, energipolitisk talesperson (MP)
Emma Ode, Vice ordförande (MP) Örebro län
08 april 2011
Nystart
Det börjar bli vår och dags för en nystart på många sätt.
I Miljöpartiet är det dags för varsam, men spännande renovering av partiprogrammet.
Partiet bjuder in alla människor, oavsett om man är miljöpartist eller inte, till ett samtal med partiet för att forma Miljöpartiets nya partiprogram. Man kan bidra genom att berätta om sina idéer i partiets första webbenkät, diskutera på den nya bloggen eller genom att delta i eller ordna ett av många möten och samtal runtom i landet för hur Sverige ska se ut 2025. I kalendariet nedan kan man se vilka aktiviteter som planeras men man kan också själv eller tillsammans med andra bidra med fler aktiviteter.
Heja Miljöpartiet!
Kalendariet hittills:
5 april
Lansering av hemsida och bloggen: ”Hur vill du att Sverige ska se ut 2025?”
5 april
Vi frågar dig ”Hur vill du att Sverige ska se ut 2025?”. Webbenkäten startar och pågår tillochmed 3:e maj
12 april
Vi frågar frivilligorganisationer och näringsliv ”Hur vill du att Sverige ska se ut 2025?”
5 maj
Rundabordssamtal om hur vi finansierar välfärden med en ekonomi inom ekologins gränser
5 maj
Partiprogramsgruppen har möte
21 maj
Kongressdebatt om partiprogrammet på Miljöpartiets kongress i Karlstad
21 maj
Visionsseminarium om partiprogrammet på Miljöpartiets kongress i Karlstad
31 maj
Rundabordssamtal om hur vi bygger ett demokratiskt Sverige med mänskliga rättigheter för alla
31 maj
Partiprogramsgruppen har möte
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)